Tid att fundera

Det är nåt som jag alltid har tid med. När jag kör bil, duschar, hänger tvätt, lagar mat, pissar.. Ja ibland kan jag bara fastna för stunden o bli sittandes eller liggandes, kanske till o med ståendes o bara fundera. O det är ingen mer än jag som vet va fan jag funderar på, ibland så vet jag faktist inte själv va det är som rör sig i systemet där uppe. Jag kan komma in på spår som jag ibland undrar över ta mig fan.

Min senaste fundering var hur en råtta låter. Om den nu skulle få fram ett ljud ur sin strupe. En annan fundering jag hade när jag vek tvätt idag var att det är egentligen bra märkligt att håret blir grönt när man har egen brunn men inte tvätten. Det kan ju låta bra korkat det här, det är ju jävligt logiskt i det stora hela men man kan ju alltid tänka OM. Och just exakt nu kom jag att tänka på det här med pengar, dom kan ju egentligen aldrig ta slut o vi dör av svält när det går att tillverka mer? Pengar är ju ett materiellt ting menar jag.

Ibland spårar det ur totalt, jag funderar på saker folk har sagt eller gjort. Och jag ser det framför mig, det brukar sluta med att jag skrattar för mig själv o ibland måste jag ringa nån krake som jag kan skratta med ist.    
Ibland funderar jag även på saker som skrämmer mig själv. Jag funderar inte alltid på totalkorkade saker.
I vissa fall kan jag argumentera med mig själv. 

Det spelar på bra i min lilla etta. Det rör på sig. Om jag skulle för en dag dela med mig av alla dessa tankar, hur långt bortom flötet skulle jag då konstateras på en skala från Löa till ströss? Skulle jag hamna i Vasselhyttan eller kanske ända in i nån stackars stråssabos skithus?                      


Lås in allt som finns?

Vad kommer att hända om jag fortstätter att äta godis på det här viset? Får jag diabetes? Kvävs mitt hjärta av små fett-proppar? Stryker jag med? Är det ute med mig? Det här är inte hälsosamt kan jag lova. Jag har godisproblem. Det är så himmelskt gott. Jag finner ett inre lugn o det är så underbart med en godisbit i käften.

Jag måste få ett slut på det här, inom en snar framtid.
Nu: choklad.

Dum, dummare ?

Idag har jag o Alexi idiotåkt till Borlänge för att fixa biljetter till studentkryssning. Vilken resa. Vi åkte förbi ställen som hette i stuk med "Persbo, Gräshyttan o Klenshyttan". Jag tror också att vi kände oss lite smått idiotförklarade när vi kom fram. MEN! Man är ju inte idiotförklarad för ingenting?

Inte nog, min lilla mor skickade med mig pengar för att jag skulle köpa med ciggaretter åt henne. På vägen hem så blir jag så fruktansvärt godissugen så jag köper godis. När jag ska betala ser jag att jag har kontanter. "Ja men titta så skönt" tänkte jag. Nu ringde stackars mamma o frågade vart hennes ciggaretter var.  För helvete, då har jag köpt godis för hennes ciggpengar?

..idioti. Jag känner mig förvirrad.


Herr'n över Joanssons potatisland

Jag berättade nyss för Emil om den där första gången som jag egentligen fick lära mig visan om herr'n över joanssons potatisland. Stråssa skola, året var kring 98-99. Vi satte oss i en ring, ingen visste vad som komma skulle men vi fick ett varsitt papper med rubriken Herr'n över joanssonpotatisland. O sen satte kar'n igång o spela gittar, vi fick höra en melodi utan dess like o strängarna fick mer än dom tålde. Han stampa med foten o höja o sjöng den, högt o tydligt  om o om igen tills vi alla hängde på en efter en. "Först kommer joansson med hacka i hand o efter kommer alla hans baaaaaaaarn!!

Jag minns att jag kunde inte hålla ut, tårarna spruta o jag var nära att pissa på mig. Men tror ni han märkte det? Nej i det där oväsnet kunde jag lika gärna ha skjutit hej vilt med älgstudsarn utan att han hade reagerat! Fy fan, det glömmer jag aldrig.  O den där visan fick vi sen sjunga år efter år, om o om igen. Hahaha...

RSS 2.0